| Johan Samuelsson Kämpe f. 1815-09-02 i Tveta Odinsås, d. 1888-05-27 i Gårdveda, Löfhult (Gottfrids farfar) |
| Gustafva Petersdotter f. 1817-07-06 i Tveta, d. 1913-10-31 i Målilla (Gottfrids farmor) |
Johans och Gusafvas barn:
| Namn | Född | Socken, by | Död | Ort |
| (Per August Kämpe | 1842-09-09 | Gårdveda V. Årena | 1922-07-21 | Målilla |
| Lena Sofia (Löfgren) | 1845-02-06 |
" |
USA Essex Iova | |
| Carl Johan Kämpe | 1847-08-02 | Gårdveda Löfhult | USA Omaha Iova | |
| Maria Gustafva (Larsson) | 1849-11-16 |
" |
efter 1939 | Virserum Slagdala |
| Samuel Oskar Kämpe | 1852-08-14 | Gårdveda Flathult | 1855-03-03 | Gårdveda Flathult |
| Jonas Alfred Kämpe | 1855-04-01 |
" |
USA | |
| Oskar Fredrik Kämpe | 1858-03-20 |
" |
1858-12-27 | Gårdveda Flathult |
| Emma Josefina (Andersen) | 1859-11-17 |
" |
1944-01-04 | USA Idaho |
| Lovisa Eugenia (Walton) | 1864-11-28 |
" |
USA Idaho |
Johan Kämpes föräldrar
| Samuel Petersson, f. 1794-02-05 i Mörlunda, Tulunda, d. ? (Gottfrids farfars far) |
| Lena Olofsdotter, f. 1786-11-07 i Mörlunda (Gottfrids farfars mor) |
Johan Kämpes syskon
| Namn | Född | Plats | Död |
| Nils Peter | 1813-06-04 | Mörlunda | |
| (Johan) | |||
| Carl Magnus Samuelsson | 1817-09-18 | Mörlunda | |
| Samuel Samuelsson | 1819 |
" |
|
| Anna Chrsitina Samuelsdotter | 1822 |
" |
1826-03-31 |
| Lena Catherina " | 1826-02-20 |
" |
|
| Jonas August Samuelsson | 1830-01-04 |
" |
|
| Anna Christina Samuelsdotter | 1832-03-01 |
" |
Johans Kämpes Levnadsbeskrivning
| 1815
|
Under en kort period (c:a
ett år) bodde hans föräldrar i Odinsås i grannsocknen Tveta. Där
föddes Johan den 2 sept. 1815. Han döptes dagen efter , antagligen i
Tveta lilla medeltidskyrka. Den var mycket känd för sin offerkälla.
Folk kom långväga ifrån för att låta döpa sina barn där. Ända
från Öland, sägs det. Faddrar var Olaus Magnusson Odensås, David
Petersson, Tulunda, (antagligen farbror till Johan) hustru Magdalena
Danielsdotter Odinsås och pigan Maja Stina Petersdotter Tullunda. Redan
samm år flyttade familjen till Tulunda och slog sig för en kort tid
ner på gården, som Samuels far brukade (Tulunda 10) |
|
| 1821
|
!821 flyttade familjen till
Tulunda 5 i Mörlunda, där Samuel arrenderade en mycket liten gård på
1/8 mantal, som ägdes av
en korpral Wennerström i Gölhult. En bror till Samuel, Peter övertog
Föräldrarnas arrende och dessa flyttade till backstuga, Brunnstugan
under Tulunda 10. Johans mor som var åtta år äldre än sin man, hade en son Nils Peter, i ett tidigare äktenskap. Johan blev nr 2 i syskonskaran som kom att utgöra 8 barn. En syster, Anna Christina blev endast 4 år. När det på nytt föddes ett flickebarn i familjen fick denna efter tidens sed överta den dödas namn. |
|
| 1827 | Vid husförhören 1827-33 fick Johan följande betyg:
Innantilläsning, ab, Luthers katekes ab och förklaringarna a. |
|
| 1832 | När Johan var 17 år var det dags för honom att flytta hemifrån. Han tjänade först som dräng hos ägaren till faderns gård. korpral Wennerström i Gökhult, en skogsby c:a 7 km från Tulunda. | |
| 1841
|
Den 12 juli 1841 skrev Johan
under legokontraktet som gjorde honom till soldat med regementsnumret
369 vid roteln 93 Vårena Aspelands kompani Kalmar regemente. Vid
generalmönstringen 1843 konstaterades att han var 6 fot och 1 tum lång
dvs 181 cm.
Soldattorpet Vårena låg i Gårdveda socken alldeles vid Emån. Han efterträdde Johan Johansson Granat. Själv tog Johan Samuelsson namnet Kämpe. Enligt kontraktet fick Johan 10 riksdaler, när han blev rekryt. Sedan fick han 1 riksdaler och 16 shilling varje vår och höst. Resten av lönen utgick i form av natura.. 6 marker ull och 1 tunna råg, beklädnadsbidrag, sommarbete för "de kreatur som vinterfödas på torpet bland rotens kreatur", kvarnskjuts, "dragkreatur till åkerns värkande och gödselkörning ävensom framskaffning av vedbrand. Johan måste själv underhålla torpets hus och gärdsgårdar medan roten tillhandahöll material. När soldaten var kommenderad, skulle roten svara för torpets skötsel "vartill soldathustrun skall vara behjälplig så vitt hon förmår". Det förutsätts tydligen att soldaten skall ha en hustru
och möjligen hade Johan redan en trolovad för redan samma år den 3
dec. sammanvigdes han med pigan Gustafva Petersdotter *1
från Ävlingebo,
en grannby till Odinsås i Tveta, där Johan var född. |
|
| 1842-46
|
Första barnet föddes på hösten 1842.
Det var Per August, Gottfrids far. Ytterligare ett barns såg dagens
ljus i det lilla soldattorpet, nämligen Lena Sofia 1845. Sedan såg sig
Johan efter ett bättre hem åt familjen. Han fick arrendera ut
soldattorpet och själv flyttade han med sin familj till Löfhult,. ett
Torp under Flathult i Gårdveda. |
|
| 1850
|
Fyra år senare flyttade familjen till
bostället i Flathult som Johan arrenderade. Det kallades för
"Kämpes lägenhet".Han hade nu avancerat från
torpare till bonde och var samtidigt soldat. Familjen bestod nu av
ytterligare två barn, Carl Johan, f. 47 och Maria Gustafva, f. 49.
Kämpes lägenhet i Flathult Foto: Torsten Engholm
I
Flathult föddes Samuel Fredrik Oskar 1852. Han blev bara 2 1/2 år
gammal och knappt en månad före hans död födde Gustafva sitt sjätte
barn Jonas Alfred, 1855. När hon på nytt fick en son 1858, fick denne
överta den dödes namn Fredrik Oskar. Även han dog endast 9
månader gammal. |
|
| 1864
|
Gustafva och Johan fick ytterligare två barn,
Emma Josefina, f. 59 och Louvisa, f. 64. Då var Gustafva 47 år gammal.
Flera av barnen fick sina namn från kungahuset. Carl Johan, Oskar och
Fredrik var kungar och Sofia, Josefina, Louvisa och Eugenia var
drottningar eller prinsessor. |
|
| 1866
|
När Johan hade tjänat sina 25 år som soldat
och gjort sig förtjänt av ett litet underhåll som pension, begärde
han avsked 1866. Han fick vitsorden berömligt och utmärkt väl för
sin tjänst.*2
Äldste sonen Per August (Gottfrids far) tog hans
plats i roten och slog sig ner på soldattorpet i V. Årena, som hade
upprustats. Året därpå fanns även där en ny soldathustru, Christina
Falk, dotter till Johans något yngre kompanikamrat, Anders Falk, som
liksom Johan arrenderat ut sitt torp och blivit bonde i Vrånganäs,
endast tre km från Flathult. Båda byarna är belägna vid vägen
mellan Virserum och Målilla. Johan var nu 51 år gammal och kunde helt
ägna sig åt sitt lantbruk, men svåra år stundade. |
|
| 1867-69
|
1867-69 drabbades Sverige av missväxt. I
Småland kallades 1869 för det svåra året.. Hungersnöden satte fart
på utvandringen till Amerika. Den 11 maj 1869 utvandrade Johans näst
äldste son Carl Johan som då var 22 år. Han slog sig ner i Essex i
staten Iowa. |
|
| 1870
|
1870 gifte sig äldsta dottern Lena Sofia med
J. A. Löfgren och bosatte sig i Virserum. Senare utvandrade även de
och hamnade på samma plats som Carl Johan. Ytterligare tre av Gustafvas
och Johans barn utvandrade. Jonas Alfred, 1878, Emma Josefina, 1879 och
sist Louvisa Eugenia som endast var 16 år, när hon gav sig iväg den 5
sept. 1880. Antagligen reste de alla först till Essex i Iowa. Endast
två av sju överlevande barn stannade kvar i Sverige, Per August som
bodde på soldattorpet V. Årena och Maria Gustafva som arrenderade 1/2
mantal av bostället i Flathult nr 2 |
|
| 1880
|
Johan och
Gustafva hade alltså blivit ensamma sedan yngsta dottern Louvise hade
utvandrat till Amerika. 1881 lånade Johan pengar av Petter Pettersson i
Högåkra. Han behövde dem för att kunna bygga en stuga i Löfhult.
1882 kan de båda flytta in i den s.k. Kämpestugan. Samtidigt
överlåter Johan arrendet av gården i Flathult till svärsonen Sven
Oskar Larsson. Johan är nu 67 och Gustafva 65 år.
Kämpestugan i Löfhult Foto: Torsten Engholm På hösten 1887 blev Johan sjuk och sängliggande, Vintern var ovanligt sträng. I ett brev till Josefina i April 1888 klagar han över att han fryser. Han kan inte stödja sig på fötterna och ta sig till spisen för att få lite värme. Johan känner att han inte har lång tid kvar att leva och brevet har väl knappt hunnit fram förrän Johan dör den 27 maj 1888. I bouppteckningen framgår det att det inte fanns något överflöd i hemmet, men det som behövdes för livets nödtorft fanns där. en ko, fem får med lamm och tre höns försåg de båda gamla med mjölk, ull, lite kött och ägg. Johan hade en eka och fiskeredskap, så att man kunde dryga ut kosten med fisk ibland. Något odlade man också, för bland inventarierna fans årder, liar, sädeskar och en hemkvarn. Bibel och postilla ingick självklart bland ägodelarna i hemmet och de lästes tydligen regelbundet flitigt ty breven från Johan och Gustafva till Josefina ger uttryck för djup gudsfruktan. Gustafva bor ensam kvar i stugan. I ett brev till Josefina 1891 berättar hon att man har småskola där och att hon har en av Per Augusts och en av Maria Gustafvas flickor hos sig medan de går i skolan. Det bör vara Hilma Otilia och Lydia som båda var 7 år då. Själv bodde Gustafva i lilla kammaren. Hon skriver "Till kläder och föda har jag ännu ej behövt lida nöd, ty litet har jag haft och sedan har Karl Johan och Louise varit snälla och skickat mig litet." Ytterligare ett brev från Gustafva finns bevarat. Det är daterat den 12 augusti 1895. Hon är glad att hon kan reda och sköta sig själv trots att hon lider av ålderdomssvaghet. Det ser att bli en bra skörd det året. Hon berättar att "det är uppsatt telefon mellan Målilla och Virserum så att den går öfver mina hus". Hos Per August "går det underligt för sig, hans äldsta son som är hemma är 20 år han är bliven soldat och heter Lif. Nästa söndag skall han resa åt rekrytmöttet i Norrköping i 6 månader". (Det är Gottfrid som åsyftas) Sina sista år tillbringade Gustafva troligen hos dottern Maria Gustafva i Flathult. Hon dog den 31 oktober 1913, 94 år gammal och begravdes den 9 nov. på Målilla kyrkogård bredvid Johan. Då hade hon varit änka i 25 år.
|
| *1 Gustafva Petersdotter var dotter till bonden och hemmansägaren Peter Danielsson och Lena Svensdotter i Äflingebo. Hon föddes den 6 april 1817 och var nr 9 bland 10 syskon. Gustava var begåvad. 11 år gammal fick hon högsta betyget a, i såväl innanläsning, Luthers katekes och förklaringarna. Bevarade brev från 1888-95 visar att hon hade en vacker handstil och att hon stavade felfritt och hon lärde sig detta långt före folkskolans tid. |
| *2 Utan anmärkning fullgjorde Johan sina kompani- och regementsmöten. Kosten ger kanske en föreställning hur man också åt i hemmen. Till "kokföda" fick soldaten varje dag 2 skålpund mjukt bröd, c:a 2 1/2 hg, 2 1/2 dl ärter eller korngryn, 1/2 hg kött, en liten bit sill c:a 10 g eller lite salt fläsk, något koksalt och c:a 3 cl brännvin, som kunde utbytas mot kontanter för dem som så ville. |
Johans Hustru: Gustafva
Petersdotter